En dag fylld av sorg
Vår arbetskompis fick sin andra hjärnblödning inatt och fick åka in på akuten. Han är bara 31 år... Han genomgår nu en massa undersökningar och förhoppningsvis så opererar de honom. Det är något de diskuterat fram och tillbaka länge nu om operation behövdes och de behövde det tydligen inser de väl nu i efterhand...
Jag hoppas han blir frisk snart!
Min svägerskas pappa dog idag också och det känns mycket tråkigt. Han dog av ALS. Svägerskan fick nyligen en bebis ju så det är mixade känslor antar jag. Det får mig att tänka på min egen pappas död och får mig att bli rädd för den dagen min mamma dör och andra i familjen... Vill inte, vill inte men tankarna snurrar i huvudet. Man får verkligen ta vara på varje dag som man lever.
Annars var det en tuff dag på jobbet med tre ordinarie borta, vi gick en man kort vilket betyder att vi jobbar extra och delar extra post. Vi slutade vid 17, 7-17 är en lång dag,,,
När man ser på tv och läser nyheter om allt som händer... Helt sjuka saker. En förståndshandikappad satt utanför sitt jobb en hel natt för att den beställda färdtjänsten inte dök upp (vart var de ansvariga?), en kvinna låg död i 6 veckor i sin lägenhet i ett service hem (för att hon inte ville ha hjälpa av personalen...!?), en läkare sov med öronpluggar på sitt kontor under arbetstid och under denna tid så fick en kvinna hjärtstillestånd och dog...
På kalla Fakta visade de hur barn lever i misär på campingar och hur Newsec skiter i sina hyresgäster på Rosengård i Malmö (lägenheter fyllda av mögelskador och kackerlackor...)
Usch vilket elände vi lever i! Nu ska jag lägga mig och försöka sova.
Ja, när ska "vi" börja bry oss om varandra igen?
Ingela: Jag vet att du och jag bryr oss om våra medmänniskor så jag tror det enda sättet är att uppfostra sina barn på samma sätt så att det sprids vidare. Kanske vänner och övriga bekanta också börjar bry sig om folk när man själv gör det?
