Tisdag var det här
Jag känner småbuffar i princip varje dag nu, mysigt =)
Idag fastnade jag i en hiss på min postrunda men kom som tur är ut ganska fort, tog väl ca 15 minuter.
Sedan så var där några äckliga, luktiga gubbar (uteliggare/alkisar) i en port så jag pratade med F medan jag delade och gick inte ner till källaren. Där finns även lägenheter där men de fick stå över idag. Vill inte riskera något...
Det här med barnens kompisar. *suck* Jag har sagt högst 2 kompisar här hemma men då är det alltid någon som blir ledsen. Sedan finns det en tjej här i porten som har en 2-årig lillebror som hon kommer med då och då. Men då säger vi nej. Det är ju ingen kompis utan direkt barnpassning... Samma tjej kommer tidigt på helgerna, i pyjamas och vill leka.
Jag undrar vad mamman tänker? Som låter sin 2-åring komma hit för att "leka". Jag skulle aldrig låta en 2-åring gå hem till folk bara sådär.....
Idag var Alicia på ultraljud av sina njurar. De kollar alltid efter en njurbäckeninflammation om allt ser ok ut. Pappa F och Henry var där med henne. Allt såg bra ut. Hon ska på läkarbesök i slutet på november också för att än en gång kolla att allt är ok. Skönt att de är noggranna.
Ni får ha en fortsatt skön arbetsvecka. 3 dagar till ultrljud =)
Hej Kerstin!
Känner igen det där med kompisar. Det kan bli lite väl mycket ibland!
Det där med 2-åringen. Mina barn är lite sådär. Kiannah blir jätteledsen när Mark ska iväg och har ofta följt med ner till våra grannar under oss. Jag litar på dem och deras två pojkar är ofta hos oss också. Hon är även ute och leker med honom och hans kompisar utan mig. Nu har hon även skaffat egna kompisar, bl.a en flicka i trappen som hon ofta vill "ringa på". Jag ser inte detta som barnpassning, hon vill helt enkelt leka med någon och inte sitta själv hemma med mig. Att låta barnen gå ut i pyjamas skulle jag däremot aldrig tillåta, och aldrig för tidigt på helgerna! Där har jag problemet att grann-barnen snarare väcker oss ;)
Mina barn är ju 8 och snart 6 år och de vill inte ens leka med denna lilla 2-åring. Det blir som barnpassning då en 2-åring måste passas hela tiden i princip.
Kompisar är välkomna någon timme per dag men då högst 2 barn åt gången helst. Det roliga är att de alltid vill vara här och de får i princip aldrig vara hemma hos kompisarna av deras föräldrar...
Mm, vi har alltid fullt hus med, det dräller in pojkar tills jag blir galen och slänger ut dem, hihihi! Tvååringen kan jag också tycka blir barnpassning. Jag hade gått ner med pojken till hans föräldrar igen och sagt att det funkar inte då de stora vill leka något han inte kan vara med på. Vi släpper aldrig in någon innan klockan tio på helgen coh om någobn ringer innan tio på helgen säger jag till att nästa gång får du ringa efter tio för vi vill hålla lite helg. Det funkar nu! =)
Ok, då förstår jag att det blir jobbigt för er. Kiannah verkar äldre än sina 3 år och grannarna behöver inte passa henne. Ibland har jag dock känt att det kanske är enklare om pojkarna kommer hem till oss eftersom de inte heller är jätteintresserade av att leka med henne. Då slipper jag höra hennes tandagnisslan om att hon vill leka med sin "stojebjoj". Dessa pojkar är också äldre, 9 och 5 år.
Det är jobbigt när barnen bara är hemma hos en och aldrig hos dem. Har några såna här också. Ibland har jag t.o.m nekat att släppa in dem eftersom man bjuder ju ibland på t.ex. mat/glass men det bjuds ju aldrig tillbaka...
Ingela: Det måste bero på att vi är så härliga föräldrar och har så trivsamma hem som barnen alltid vill leka hos oss =)
Jenny: Precis mina barn har vissa kompisar som de aldrig får vara hos. Men de lämnar glädeligen sina barn till oss i x antal timmar och här bjuder jag alltid på mat m.m. om vi ska äta och de är hungriga.
