Mår dåligt
Jag blir så arg för att han vill såra mig så, ljuger och hittar på! Jag vänder på klacken och släpar med mig honom hem. Han är jättearg, ledsen och allt men hur ska jag kunna lämna honom i skolan efter det här? Jag sjukanmäler honom.
Jag bryter ihop härhemma och ringer F. Jag känner mig så himla ledsen, nedbruten och misslyckad. Jag försöker bara mitt bästa varje dag och ger mina barn allt de behöver.
Att gå och vara rädd för vad Henry ska säga i skolan och att jag ska bli stämplad som en dålig förälder det gör så ont och jag mår dåligt av det.
Vad gör jag för fel? :(
jag tor du behöver tydligare regler. de kommer böla bråka och skrika men efter 2 veckor så kommer de lyda om du inte mer ger med dig. det är vad jag tror.
du är stark och det krävs mycket nu, nu när ni har en till i familjen.
Jag är lika dan det bråkas mycket och man tappar humöret och känner sig misslyckad. Men vi måste ta till mera. vill gäran få lite tipps.
men att sitt eget barn säger sådant som sårar en är inte ok. Ev ta bort ngt som betyder mycket för honom när det väl blir läge till detta. lite dålig på att ge tipps vet hur det är och jag själv är för snäll ibland
många kramar till dig
Henry är en RIKTIG 6-åring,men han måste lära sig "veta hut",som det sas när jag var liten. Jag hade nog lämnat honom i skolan i alla fall, för ha en bråkstake hemma är påfrestande. Han hade aldrig sagt något dumt i skolan, för inför andra vill barn skydda sina föräldrar. Du skall inte bli nedbruten av ett litet barn, men ett alvarligt samtal måste ni ha med honom. Sover han tillräckligt?
Vilken ledsam läsning! Hm, what to do? Detta är en reaktion från Henry ang det tredje barnet. Nu är han inte längre minst, och får mycket mindre uppmärksamhet av sina föräldrar. Glöm inte att gosa mycket med Henry också och överdriv beröm när han gör något bra. Prova att låta honom hjälpa till med småsaker hemma, även i skötseln av Samuel. "henry, vill du hämta en blöja till mig? Nu blev jag så glad för att du hjälpte mig med detta". Kan ju hjälpa till att duka med bestick, fylla på toapapper, skrubba handfat, bära, hämta saker etc. Barn tycker om att hjälpa till och känna sig duktiga. Han upplever säkert mer skäll än positiv feedback, och det är lätt att hamna där, tro mig, jag vet ;-)
Jag håller helt med Paula om tydliga regler från BÅDE mamma och pappa, du måste få Felix med på båten. Sitt en kväll och kom överens om exakta sov- och ätregler och håll fast vid dem. Försök låta Henry vara med i köket medan F tar lilleman, han kan skala potatis, rulla köttbullar, röra i grytor. Inte för mycket tv-spel!!! Ha familjeråd (har vi alltid haft) där barnen själv får sätta speltider och regler och vad ska hända om man inte förberett det. Barnen kan vara mycket hårdare än vad vi är, haha! Hellre belöning än straff ( t ex är man duktig än dag så får man en plupp, vid tio pluppar så åker vi och badar.
Lycka till! Kram!
syrran, släpp det... du är alldeles för hjärntvättad av det vi växte upp med "vad ska grannarna säga, vad ska den o den tänka, shhh tänk på grannarna, oj vad säger dom nu etc etc etc" ... barn säger så mycket grejer ändå... so what om han skulle säga något, det finns ingen vikt i det och det är skolan medveten om. men ingells har helt rätt, det är klassisk barn-psykologi när konkurrens om uppmärksamheten börjar. bebisen är den "viktigaste" just nu, och detta känner han av, och därför spelar han ut hela sitt register samt går in i "bebis-mode"....
det kommer att gå bra.. o jag vet att det kan bli drygt med massa tips, för din verklighet är din verklighet, men det kommer att gå bra.
Men han är stor nog för konsekvens för sitt beteende, så dra in tv/dator/tv-spel/nöjen, allt eller något av det, i hela helgen... .
trevlig helg
p.s. hur roligt tror du det var när e-man sa på dagis "min pappa pillar på min pille".... mmmm.. som tur var så drog de inga egna slutsatser, utan vi pratade om det, och det det handlade om att när han var fyra och fortfarande använde blöja, så brukade jag liksom snäppa till pillen för att skoja med honom om att han var stor pojke o borde sluta med blöja.... (ehh.. det lät fan ännu värre o peddo än jag tänkte mig hahaha) ni förstår vad jag menar...
Stamp-E: Haha måste ha varit en pinsam och jobbig situation :)
