chetti

Onsdag dag hade jag mitt sista pass på förlossningen och jag hade min slutbedömning. "Du gör allt rätt, du kan så mycket, tro på dig själv" fick jag höra. Kändes härligt att höra! Det stämmer så bra, det där med att tro på mig själv. Har alltid haft svårt att tycka att jag gör saker bra och att jag kan. Men jag kan! Fick totalt 54 förlossningar och 102 passningar under min barnmorskeutbildning. Min handledare gav mig en fin avslutningsbricka

Igår, torsdag var sista dagen i skolan. Vi utvärderade hela barnmorskeprogrammet och sedan fick vi höra på reseberättelser från dem som varit utomlands under utbildningen. 

Plockade undan min studiehörna (för gott?!)

I veckan fick vi ett brev från Samuels skola. De kallar oss till möte med lärare, rektor, specialpedagog och skolsköterskan. Det är angående Samuels skolgång. Jobbigt och känslosamt men inte helt oväntat. F reagerade som jag trodde, taggarna utåt, "kan de ingenting, kan de inte lära barnen m.m" Vi får se vad de säger på måndag. Jag antar att problemen med att han vägrar jobba i skolan har fortsatt... Han har väldigt svårt för finmotoriken t.ex. hålla i en penna och skriva. Vad gör vi liksom?! Kommer de rekommendera utredning på honom? Som de gjorde med Henry... Det är för Samuels skull och hans framtid. Världens finaste kille! ❤️