Helgen, nerverna utanpå kroppen
När jag växte upp sade min mamma ofta, ofta att hennes nerver satt utanpå kroppen och andra liknande uttryck när min storebror var i sitt esse.
Nu kan jag konstatera att jag vet precis hur det är att ha nerverna utanpå kroppen... Vår lille 6-åring har blivit ett monster. Han är så jobbig just nu. Han bråkar om allt hela dagarna, skriker och är konstant arg. Aicia kan inte ha kompisar här för då är han a pain in the as.
Jag känner mig så uppgiven och orkar inte bråka. Samtidigt så måste vi ju visa att det inte är ok det han gör och att det inte är han som är bossen. Men det är tröttsamt och vi gör verkligen vårt bästa hela dagarna för att han ska få utlopp för sin energi och alla energi går åt till att lugna ner honom.
Idag var vi ute på lekplats ett par timmar, jag försöker aktivera honom genom spel och annat men han är aldrig nöjd! Aldrig nöjd, för det är alltid något fel på vad vi gör, vad vi säger m.m.
Skönt att kunna spy lite galla härinne på bloggen. Jag vet att det är 6-årstrots och att vi bara måste genomlida dessa månader av fighter men det är tröttsamt när man är höggravid och snart har vi en nyfödd härhemma också.
Nu är barnen ute på gården och leker med kompisar men mitt hjärta är i halsgropen. Vad gör han nu? Slår han dem andra? Bråkar han med den andra? Måste jag bli ag för 511:e gången idag och går ner på gården och släpa in honom skrikandes in i lägenheten?
Det är fan inte lätt att vara förälder!!
Nu kan jag konstatera att jag vet precis hur det är att ha nerverna utanpå kroppen... Vår lille 6-åring har blivit ett monster. Han är så jobbig just nu. Han bråkar om allt hela dagarna, skriker och är konstant arg. Aicia kan inte ha kompisar här för då är han a pain in the as.
Jag känner mig så uppgiven och orkar inte bråka. Samtidigt så måste vi ju visa att det inte är ok det han gör och att det inte är han som är bossen. Men det är tröttsamt och vi gör verkligen vårt bästa hela dagarna för att han ska få utlopp för sin energi och alla energi går åt till att lugna ner honom.
Idag var vi ute på lekplats ett par timmar, jag försöker aktivera honom genom spel och annat men han är aldrig nöjd! Aldrig nöjd, för det är alltid något fel på vad vi gör, vad vi säger m.m.
Skönt att kunna spy lite galla härinne på bloggen. Jag vet att det är 6-årstrots och att vi bara måste genomlida dessa månader av fighter men det är tröttsamt när man är höggravid och snart har vi en nyfödd härhemma också.
Nu är barnen ute på gården och leker med kompisar men mitt hjärta är i halsgropen. Vad gör han nu? Slår han dem andra? Bråkar han med den andra? Måste jag bli ag för 511:e gången idag och går ner på gården och släpa in honom skrikandes in i lägenheten?
Det är fan inte lätt att vara förälder!!
Kommentarer
Postat av: mamma
Nej, det är inte lätt att vara förälder. Du har en liten Erik,. förstår jag, men trots alla hans dumheter som liten tyckte "alla" att han var så charmig. Även Göran var jobbig som 5-6 åring men blev en lätthanterlig och skötsam tonåring. Men Henry måste vara klar över vem, som bestämmer!
Postat av: Anonym
mamma: Nej, att det inte är lätt att vara förälder borde du verkligen veta =)
"Gift er aldrig och skaffa er aldrig barn" är ju dina visdomsord till oss haha
Henry kan ju vara så glad, kärleksfull och kreativ men han tror eller rättare sagt försöker bestämma över allt och alla...
Det är en kamp och vi försöker få honom att förstå att det faktiskt är vi som bestämmer.
Trackback
