Söndag, Gröna Lund, borttappade hemmanycklar
tråkigt när det blir så. men förhoppningsvis så kan ni snart få gjort en riktig utredning och förhoppningsvis få den hjälpen som han behöver och förtjänar, så att han kan få lugn och ro i sitt förmodligen helt kaosartade inre. han förstår ju inte själv vad det är som händer, och det är ju därför han blir utåtagerande.
klart det kommer att bli bra i framtiden :)
Fy vad tråkigt att han förstör för er alla. Vet hur det känns, Kiannah är likadan och har varit det ett tag nu. Mitt hopp är att det är övergående, Mark var också ett "pain in the ass" och t.o.m. BVC trodde han hade ADHD, men andra terminen i förskolan blev han som ombytt, lugnade ner sig och är nu en mönsterelev och drömson :)
Åh, vad jobbigt! Mina har tappat nycklar flertalet gånger med....
tråkigt att höra att han inte vill det, det är ju för barnets bästa. Ja och för er med, ni lider ju när han är på sitt värsta sätt...
japp vi håller tummarna...
men se det så som jag skrev i ett tidigare inlägg du gjort, och försök oxå få F att se det så, att det finns ingen skam i det, att det är något ni ska göra för att era barn ska må bra, hela familjen blir ju lidande.
För om jag förstår F rätt så handlar det om "grannarna"-fenomenet, ingen ska komma och säga att mitt barn är "konstigt" eller "annorlunda".. det man glömmer är att barn som har dessa diagnoser outredda och ofta omedicinerade lider något kopiöst, och vem vill sina barn ska lida? dessutom brukar hela familjen lida oxå.
Pratade senast igår kväll med M, en barndomsvän, om hans äldsta son, som just nu är under utredning på BUP, och just vikten av att få det utrett så att man kan få rätt hjälp och insatser för barnet som uppenbart lider, för annars så beter ju sig inte barnen så oregerligt som de gör.
det ordnar sig ska du se.
