Onsdagen den 18/2

Det har varit några tuffa dagar med Samuel denna vecka och idag brast det för mig. Efter att ha försökt övertala Samuel i 20 minuter att gå in på förskolan och han redan sagt Fuck You till mig och fröknarna X antal ggr då började jag gråta.
 
Alltså att han är trotsig i denna ålder är inget konstigt men att han slåss och säger Fuck You hela tiden till både mig och F och till fröknarna och de andra barnen skär in i mitt hjärta. Vi har försökt ignorera, skälla, prata pedagogiskt men efter hans sjukdomsvecka förra veckan så har det eskalerat. Henry sade dessa ord för någon vecka sedan och vi sade till på skarpen och han slutade men Samuel snappade upp det och det har etsat sig fast. Han vet att det är något man inte bör säga.
 
Och när fröken säger att hon inte förstår varför han beter sig så och att det måste finnas en orsak till det då konstateras det att det är något fel på Samuel och på oss som familj. Jag är så ledsen och känner mig så himla misslyckad. Jag kämpar på med skola, barn och allt och det blir bara för mycket... Jag har varit så stark så länge att jag inte orkar längre...
 
Nu när jag mår som jag gör så ser jag verkligen vem som är mina riktiga vänner! <3
 
 
 
 
 
 

Kommentarer
Postat av: paula

men gå till bup och utred honom har har kanske en släng av nåt. o har han då det då vet ni varför han beter sig så :-)

Svar: Mmm men han är samtidigt bara 2 år så de är nog inte så villiga att utreda så tidigt i åldern... Henry var ju oxå väldigt jobbig mellan 4-7 år typ men han har förbättrats för varje år. Men vi kan ju ringa dit för att få råd hur vi ska göra
Chetti

2015-02-18 @ 13:14:10
Postat av: paula

jag hade ju själv stora problem med kevin.. jag mådde osså fruktansvärt dåligt av hur han betedde sig... men sen fick jag reda på varför... men folk är väldigt oförstående. folk trodde det var mitt fel hur han betedde sig men det var det ju inte...

Svar: Jo, du har kämpat på och kämpar än.
Chetti

2015-02-18 @ 13:16:25
Postat av: Stamp-E

japp, bra ide, att bara slå en signal dit. om inte för att du ska få lov att prata av dig lite och få stöd....

Svar: Har pratat med någon nu, en som jobbar på BUP. Fått lite råd och tips på hur vi kan hantera både trots och de fula orden.
Chetti

2015-02-19 @ 07:28:56
URL: http://stamp-e.bloggplatsen.se
Postat av: anna

vet hur du känner dig och du är en BRA och STARK mamma/fru/vän. att du brast är ännu ett tecken på att du måste varva ner och inte ha så mycket ansvar. Lyssna på din kropp och hur du känner det och förträng inte detta. du har familj och vänner i din närhet och jag om någon förstår hur du känner det. Hur de ser en som en misslyckad förälder och det måste vara något "fel" på oss el barnet. det är för tidigt att göra en utredning och det är mycket man ska tänka igenom innan man ringer.
Ni vet och ni känner S så gå bara på känslan och ring mig när du vill. Jag har det jobbigt själv men finns alltid där
styrkekramar till dig kära vän
<3

Svar: Tack för dina fina ord! Skönt att veta att fler vet hur det känns och vet vad man går igenom.
Jag ska varva ner o vara snällare mot mig själv. Kram <3
Chetti

2015-02-19 @ 15:04:56
Postat av: Jan

Som du själv säger, Samuel vet att det inte är OK att säga så och antagligen är det just därför han gör det, trotsig som han är.... Det enda du kan göra att tjata vidare och visa vem som bestämmer, raka rör och klara gränser fungerar för det mesta, men inte alltid.
Det ÄR föräldrarna som skall bestämma över sina barn, vilket tyvärr inte alltid är fallet nuförtiden, det ser jag bevis på dagligen vid hämtning och lämning på förskolan.
Jag tror på uppfostran med lika delar kärlek och disciplin, båda sakerna är lika viktiga, det är mitt och Pernillas ansvar att göra vårt bästa för våra barn och sedan kan vi bara hoppas på att det går bra för dem. Det finns ju så mycket annat som lockar nu än mossiga föräldrar...
Så fortsätt tjata på den lille lymmeln, det är ju vårt jobb, som jag brukar säga till barnen och glöm inte ta hand om dig själv och din härliga familj!
(Oj, vad långt det blev, hoppas du orkade läsa ända hit....)

Svar: Tack för din långa och kloka kommentar!

Vi fortsätter kämpa på med både kärlek och disciplin. Ibland är vi för snälla och mesiga, skämmer bort dem... Men du har rätt, det är vi som bestämmer.

Chetti

2015-02-20 @ 19:51:28
URL: http://ordskalv.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0